Aftonbladets skräpteve från Nordkorea

Inom loppet av en timme har jag fått inte mindre än tre olika tips om Aftonbladets nyinköpta Vice-guide till Nordkorea. Jag vill verkligen gratulera Aftonbladet innerligt till att ha lyckats lägga vantarna på vad som kanske är den roligaste "dokumentären" från Nordkorea, men också den allra sämsta. Det är faktiskt helt otroligt hur dålig den är. Jag skrev tidigare om den här, men vill nu återigen understryka hur pass spelad och sjuk programledarens rädsla är. Det är helt enkelt inte möjligt att han är rädd på riktigt, såvida han inte är hög, vilket i och för sig verkar troligt.

Här kan du titta på skräpet. Det bär mig egentligen emot att tipsa, men se filmerna som en illustrativ poäng: detta är den anti-intellektuella "Nordkoreajournalistiken" personifierad. Vilket torde passa Aftonbladet perfekt, med andra ord.

Pingat till intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Vice, TV, media, Vice-tv, Aftonbladet

Aftonbladsk källvärdering och Nordkoreas nya nudlar

Nyheten om Nordkoreas nudlar är väl lite intressant, och visst är det varken ovanligt eller fel att journalister läser andra nyhetsmedier och "inspireras." Men Aftonbladetjournalisten bör nog se till att i fortsättningen åtminstone googla källor hon inte känner till då hon citerar artiklar från andra medier. I artikeln råkar nämligen Chongryons tidning Choson Shinbo (People's Korea) bli "japanska medier":

Enligt japanska medier innehåller de nya nudlarna dubbelt så mycket protein och fem gånger så mycket fett som vanliga nudlar gör.

BBC:

The noodles were made from corn and soybeans, the Choson Shinbo said.[...]

They left people feeling fuller longer and represented a technological breakthrough, the newspaper said.

Till saken hör att Choson Shinbo förmodligen skulle skriva att jorden var platt om Pyongyang sade åt dem att göra det. De är nämligen propagandaorgan åt Chongryon, en koreansk organisation i Japan som fungerar dels som diplomatisk representation och dels som propagandamegafon åt staten Nordkorea.

Det tar knappt en sekund att googla "Choson Shinbo." Även om man som journalist citerar en artikel från BBC rakt av kan det kanske vara värt att dubbelkolla var de i sin tur har fått sin nyhet ifrån. Men det vore väl för jobbigt.

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, mat, Aftonbladet

Nordkoreas nyhetsbyrå om sydkoreansk förfalskning

Kommer någon ihåg BBC-dokumentären "Nordkorea - Skrämselns Politik" som SVT:s Dokument Utifrån sände för ungefär tre år sedan? Jag gör det. Den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA gör det.

Dokumentären var bland de första med att framföra påståendet om nordkoreanska tester av biologiska vapen på politiska fångar i landets koncentrationsläger. En avhoppad nordkoreansk soldat boendes i Sydkorea intervjuades, och visade upp dokument som skulle bevisa att nordkoreansk säkerhetstjänst beordat honom att under sin tid som lägervakt transportera fångar till ett av experimenten.

Problemet var bara att "Transportordern" var tryckt på papper som inte finns i Nordkorea, och med vissa ordval som inte vanligtvis förekommer i nordkoreansk byråkratilingo. Detta påpekades av inga mindre än Yonhap, Sydkoreas största nyhetsbyrå. De jämförde dokumentet med ett flertal andra nordkoreanska myndighetsdokument, och kom fram till att "Transportordern" troligen var en förfalskning. Mer om detta kan man läsa i kapitlet "The Camps and the Refugees" i Bertil Lintners "Great Leader, Dear Leader" (Silkworm Books 2004, Thailand: Chiang Mai).

Precis som Bertil Lintner påpekar i boken utgör motbevisade påhitt som det i dokumentären ett stort problem om de upptäcks. De ger den nordkoreanska regimens utländska sympatisörer vatten på sin kvarn. Ett av deras främsta argument brukar gå ut på att förtrycket och svälten i Nordkorea egentligen överdrivs i "Väst" av nordkoreanska avhoppare som antingen är ute efter pengar eller sina 15 minuter i strålkastarljuset. Någonting som naturligtvis, i de flesta fall, inte stämmer. Men i det här fallet tycks det stämma. Det innebär på intet vis att det är säkert att kemiska eller biologiska vapen aldrig testas på landets politiska fångar. Det innebär bara att det inte är bevisat.*

Idag skriver KCNA om amerikanska uttalanden om mänskliga rättigheter i Nordkorea. Det handlar om "the North Korean Human Rights Act", en lag som förpliktigar USA att spendera en viss summa pengar varje år på att främja mänskliga rättigheter i Nordkorea. För att visa på lagens orimlighet påstår KCNA att falsariet kring "Transportordern" tas upp i lagförslaget.**

But no sooner had the talks come to an end than the U.S. enacted and put into force the "North Korean Human Rights Act". It went the lengths of peddling the story of the "test of poisonous gas on human bodies" based on "testimonies made by defectors from the north", thus branding the DPRK as a "human rights abuser".

Därmed använder de påståendet om vapentester på levande människor precis på det sätt som många befarat att det ska användas. De som kämpar för mänskliga rättigheter i Nordkorea kan i alla fall vara glada över få troligen bryr sig om vad KCNA skriver.


* Jag säger dock ingenting om huruvida det är troligt eller ej. Jag vet inte.
** Jag har dock inte läst hela "NK Human Rights Act", så jag kan inte garantera att KCNA inte hittar på. Det vore ju inte direkt första gången.

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Sydkorea, USA, KCNA, media, mänskliga rättigheter, vapen, lögner, förfalskning

Ser Ekot KCNA som fakta?

Ekot hade igårkväll en notis på hemsidan där de berättade om att FN förbereder ett s k hjälpupprop för Nordkorea. De avslutade texten med att uppge KCNA:s siffror över antalet döda och hemlösa till följd av katastrofen - utan att ange någon källa. Uppgifterna är desamma som de KCNA har rapporterat. Antingen så är Ekot för lata för att bry sig om att ta reda på vilken källa som siffrorna ursprungligen kommer ifrån, eller så ser de KCNA, den nordkoreanska statens nyhetsbyrå, som en tillförlitlig faktakälla. Även om KCNA:s rapportering i det här fallet har varit ovanligt ärlig så kan det väl vara på sin plats med lite källkritik?

Andra bloggar om: Nordkorea, Sveriges Radio

Dagen då DN upptäckte KCNA

Någon på DN:s webbredaktion kanske läste Bengt Albons artikel om ett påstått karaokeförbud och tänkte att det där Nordkorea verkar vara ett roligt land som man borde googla. Personen i fråga kanske fick kanske bland annat fram en länk till en hemsida med lustig design som ska föreställa nordkoreas officiella nyhetsbyrå. Hursomhelst så verkar det som att DN, långt efter ett antal bloggare och politiskt intresserade svenskar, nu har upptäckt KCNA. Iallafall.

DN.se refererade för ett antal dagar sen ett pressmeddelande från KCNA. Det handlade om ett av Kim Jong Ils vanliga "på-platsen-besök" (som det officiellt hävdas att han ägnar en stor del av sin vakna tid åt), den här gången på en militärförläggning. KCNA berättade naturligtvis om hur KJI med stor kunskap och säkerhet såg till att soldaternas bostäder var bra och att deras dricksvatten var av rätt standard. Luftfuktigheten i bostäderna såg han naturligtvis också till.

Humor? Ja. Ovanligt? Inte ett dugg.

Genom att på måfå klicka runt i KCNA:s arkiv hittar jag inom några minuter ett annat exempel.

Pyongyang, July 2 (KCNA) -- Leader Kim Jong Il is providing ceaseless on-site guidance to make the country rich, powerful and prosperous. He mapped out an ambitious blueprint for building a powerful nation on the way of his ceaseless on-site guidance to units of the Korean People's Army and various fields of the national economy and has dynamically led the drive to materialize it.

Samma dag som det här inlägget skrivs råkar KCNA ha TRE stycken rapporter om Kim Jong Ils inspektioner, igår ska han gett riktlinjer på plats i en fabrik i Hungnam där handikappade soldater tillverkar vardagsföremål av plast, i en "mining machine plant" i Tanchon (jag tror att det är samma stad som brukar skrivas Taechon hos många andra källor) samt hos arméenhet 1286.
Rapporterna om Kim Jong Ils "on-the-spot-guidance"-verksamhet samt hans "inspektioner" av diverse samhällsfunktioner är något av det som KCNA skriver allra mest om, och om man ser en sådan artikel som något nytt och värt att uppmärksamma så kan man inte ha vidare bra koll.

Jag är inte överdrivet upprörd över att det verkar ha tagit DN så lång tid att upptäcka den statliga nyhetsbyrån hos ett av de länder som syns allra mest i utrikesrapporteringen. Jag är bara förvånad.

Och så var det det här med karaoken...

Svensk media rapporterar om Nordkorea antingen då det har skett någonting relaterat till sexpartssamtalen – eller, som nu, då det finns något sådär småkul och exotiskt att berätta om.

Nyheten går ut på att regimen nu ska ha utfärdat ett dekret i de sino-koreanska gränsområdena om omedelbart förbud mot de ”privata” karaokebarerna (antagligen rör det sig om människors hem och teknisk utrustning köpt av kinesiska smugglare).

Antagligen har DN tagit nyheten från Reuters som i sin tur har läst den hos Dong-A Ilbo; DN uppger dock ändå Dong-A Ilbo som källa. Problemet är dock att DN återger samma citat ur det påstådda dekretet som Reuters, vilka båda hänvisar citaten till Dong-A Ilbo, men ingenstans på Dong-A:s hemsida lyckas jag hitta några sådana citat*. DN skriver:

Den sydkoreanska dagstidningen Dong-A Ilbo har tagit del av dekretet från det nordkoreanska "ministeriet för folkets säkerhet" som förbjuder privata karaokebarer.

Där heter det att förbudet införts för att "krossa fiendens ränksmideri och för att fullständigt utmana dem som hotar det socalistiska systemets existens".

Det enda jag lyckas hitta på deras hemsida rörande det hela är en ledarartikel som tar upp karaoken som ett belägg för tesen att regimen i nord ser det alltmer förekommande insmugglandet av sydkoreanska videoband/CD-skivor i landet som ett allt större problem. Hela den tesen tycks både Reuters och DN missa totalt – och därmed går vad som skulle kunna ha varit en korrekt och intressant analys av läget – dessutom i svensk media – helt förlorad. Bengt Albons skulle antagligen inte ha förlorat mer än några minuter av sin arbetsdag på att läsa lite hos originalkällan, och jag tycker att han skulle ha vunnit så mycket mer.

*Jag hävdar inte att citaten inte existerar, jag undrar bara vart. Kanske fanns de i pappersupplagan av Dong-A Ilbo.