Ingen kan nog ha undgått att läsa om den globalt uppdanande matkrisen. Stigande livsmedelspriser på världsmarknaden gör det omöjligt för många människor att äta sig mätta. Så även i Nordkorea, där inte bara det centrala matdistributionssystemet som redan har mycket knappa förråd att röra sig med drabbas, utan även landets svarta marknader, där importerad mat från Kina säljs. Sist men verkligen inte minst drabbas Nordkorea genom World Food Programs underskott på runt 700 miljoner dollar (enl. förra veckans Economist), då WFP:s program i landet är deras största, och försörjer miljoner människor.
Än har ingen dött, rapporterar hjälporganisationen Good Friends (via Yonhap). Men läget förväntas bli värre. Nu kan inte Nordkorea längre räkna med att få så mycket bistånd de önskar genom bara en vink söderut; den nyvalda konservativa regeringen under ledning av Lee Myung-Bak ställer motkrav för hjälp till Nordkorea, någonting som den tidigare administrationen under Roh nästan aldrig gjorde.
Trots de många externa faktorerna hänger det i grunden på Nordkorea själva. Förutom det smärtsamt uppenbara - att det planekonomiska systemet sedan länge har misslyckats - är man lovade hjälp i utbyte mot en snabbare och mer effektiv avveckling av kärnvapenprogrammet. Men de som bestämmer, de höga partikadrerna, kommer aldrig att drabbas av någon matkris. De kan alltid äta sig mätta, med råge. Således har de möjlighet att fortsätta spela det politiska spelet och vägra släppa kärnvapnena, utan att själva bli lidande. De behöver inte precis vara rädda för att röstas bort i nästa val.
Läs Yonhap om Nordkorea i matkris. Inlägget är pingat till intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Sydkorea, matkris, kärnvapen, diplomati, bistånd
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar