För första gången under den tid som jag har försökt följa vad som sker inne i Nordkorea så upplever jag landets egna nyhetsbyrå som den allra mest detaljerade och på ett sätt informativa av de tillgängliga källorna.
Jag trodde aldrig att jag skulle få läsa hos KCNA att Nordkorea är "massivt drabbat" av någonting annat än amerikansk eller japansk agression. Dessutom uppger de på hemsidan i ett pressmeddelande daterat 13/8) att situationen stadigt förvärras.
Någonting annat som förvånar är att övrig media, både sydkoreansk och svensk, verkar basera stora delar av sin rapportering just på KCNA:s rapporter. De verkar lita på deras siffror. Bertil Lintner skriver förvisso i SvD att siffran nittio döda förmodligen är kraftigt underdriven, men den verkar KCNA i dagens upplaga ha ändrat till "hundratals". Man sätter alltså ingen övre gräns för katastrofens omfattning. Jag trodde aldrig att jag skulle få läsa nordkoreansk mediarapportering av det slaget. Naturligtvis är det inte otänkbart - snarare troligt - att de officiella siffrorna till viss del är friserade. Men sättet som katastrofen beskrivs på är ändå häpnadsväckande.
Uppriktigheten kan bero på flera saker. En anledning kanske är att man vill ha mer internationell media på det hela och därmed skapa en större vilja från länder och organisationer att ge mer bistånd och hjälp.
Det är nog ingen underdrift att påstå att det sistnämnda är något som behövs desperat. Jag tolkar
det här som att Sydkorea förmodligen i princip kommer att ge så mycket som krävs för att avhjälpa den värsta nöden. Röda korset hjälper enligt
SvD (som skriver oerhört informativt och bra om det hela, men vad annars kan man vänta sig av Bertil Lintner) till med 20 000 s k "familjepaket", som ska kunna förse familjer med det allra nödvändigaste för att överleva.
Jag undrar hur Röda Korset kommer att sköta distributionen av paketen. Under svältkatastrofen på nittiotalet vägrades WFP och andra organisationer tillträde till de värst drabbade områdena, bland annat norra Hamgyong, utan någon egentlig motivering. Inte föränn de hotade med att helt upphöra med operationerna i landet gavs de möjlighet att resa fritt och hjälpa människorna även i den mest otillgängliga landsbyggden.
Istället för att själv ge mig på att förklara katastrofens omfattning så tänker jag, vilket känns aningen surrealistiskt, låta KCNA redogöra:
Pyongyang, August 13 (KCNA) -- The torrential rain that hit the DPRK from August 7 has persisted, causing huge human and material damage.
According to the preliminary information available from different parts of the country as of August 12, the torrential rain left hundreds of persons dead or missing and destroyed more than 30,000 houses for over 63,300 families or rendered them inundated.
It also left tens of thousands of hectares of farmland inundated, buried under silt and washed away. The heavy rain destroyed at least 800 public buildings, over 540 bridges, 70 sections of railroads and at least 1,100 vehicles, pumps and electric motors.
The torrential rain struck Kangwon Province, claiming huge casualties and completely or partly destroying houses for more than 20,000 families or leaving them inundated.
The heavy rain that hit North Hwanghae Province all of a sudden destroyed houses for more than 3,400 families, left at least 9,160 houses inundated and more than 13,000 hectares of farmland inundated, buried under silt and washed away.
In South Hamgyong Province houses for more than 8,000 families were completely destroyed or inundated and over 9,000 hectares of farmland were inundated, buried under silt and washed away.
The torrential rain also hit South Phyongan Province, causing river and stream dikes to collapse. This left a large area of farmland inundated and washed away and destroyed houses and public buildings, roads and railways.
Pyongyang and South Hwanghae Province were also hit hard by the torrential rain.
The material damage so far is estimated to be very big. This unceasing heavy rain destroyed the nation's major railways, roads and bridges, suspended power supply and cut off the communications network.
Vad KCNA dock inte nämner, vilket kommer sig naturligt av deras roll som propagandamaskin, är vad som förutom det massiva regnandet har orsakat översvämningarnas omfattning. Nordkoreas infrastruktur, sjukvård och katastrofberedskap klarar inte av regn av den här omfattningen. Strävan efter att uppnå
juche, oberoende och självförsörjning, har kommit att bidra starkt till nordkoreas totala oförmåga att klara av naturens krafter. Istället för oberoende så har man uppnått ett totalt beroende av utländsk hjälp. Bertil Lintner förklarar i SvD:
Redan för flera årtionden sedan försökte Nordkorea bli självförsörjande med mat. Det innebar att man högg ner skogen och byggde terasser i högländerna, eftersom det inte finns tillräckligt med slättland för jordbruk i stor skala i det bergiga landet.
Men terasserna var dåligt byggda och sköljdes bort när skyfall kom - och det fanns inte heller några träd som kunde binda vattnet. Därtill kommer energibristen i landet, vilken tvingar folk på landsbygden att hugga träd och buskar för värme och matlagning. Resultatet har blivit ständigt återkommande naturkatastrofer.
I samma artikel påpekar den sydkoreanske journalisten Shim Jae Hoon att väderförhållandena inte skiljer sig märkbart mellan nord och Sydkorea. Trots det har Sydkorea aldrig drabbats av en naturkatastrof av samma omfattning som de som nord återkommande drabbas av. Vad som framför allt skiljer syd och Nordkorea från varann är deras respektive politiska system.
Annan media om katastrofen;
SvD skriver här, DN
här, Dong-A Ilbo
här och Daily NK
här. Skänk gärna en slant till regnets offer via t ex
Good Friends eller varför inte
Röda Korset.
