DFRK belastar det globala ekosystemet mindre än något annat modern stat. DFRK är ett exempel på ett humant högtstående liv.Här börjar den insatte läsaren att undra om Torbjörn Björkman behagar skämta. För det första byggde delar av den industri som Björkman tidigare i artikeln hyllar på kolgruvor och fabriker som inte precis drevs med solcellsproducerad kraft (slå upp Kim Chaek-verket i närmsta Kim Il Sung Encyclopedia). Och för det andra så begriper varje normalt funtad människa att Nordkoreas minimala belastning på det globala ekosystemet inte är frivillig. Torbjörn Björkmans beskrivning av Nordkoreas minimala energianvändning som en medveten och välfungerande politik är en spottloska i ansiktet på alla de Nordkoreaner som inte vill något hellre än att kunna värma sina frysande kroppar och äta sig mätta.
tisdag 26 maj 2009
Fanatikerns svada
lördag 27 december 2008
KCNA om Svensk-Koreanska föreningen
Pyongyang, December 26 (KCNA) -- The Sweden-Korea Friendship Association brought out the third issue of its magazine "Korean Information" on the occasion of the 17th anniversary of General Secretary Kim Jong Il's assumption of supreme commandership of the Korean People's Army.Länk. Ping till intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Svensk-Koreanska föreningen, Koreainformation, KCNA
The magazine told about the fact that Kim Jong Il has defended the sovereignty of the country and socialism, frustrating the U.S. and other imperialist reactionary forces' moves to stifle the DPRK with his original Songun politics.
It dealt with the proud course of 60 years covered by the DPRK under the wise guidance of the peerlessly great persons.
Referring to the concrete contents and validity of the proposal for founding the Democratic Federal Republic of Koryo, the magazine called on the world progressive people to extend full support to the Korean people in the struggle to achieve the independent and peaceful reunification of the country under the banner of the June 15 North-South Joint Declaration and the October 4 declaration by means of federation.
Also carried in it were articles denouncing traitor Lee Myung Bak for his madcap pro-U.S. sycophantic and anti-reunification moves and disclosing the barbarous atrocities committed by the U.S. imperialists against the Korean people during the Korean War.
lördag 3 maj 2008
Nordkorea med Kommunistiska Partiet på 1 maj
En av banderollernas budskap löd: "USA UT UR KOREA".
(Till vänster: det senaste numret av Svensk-Koreanska Föreningens medlemstidning Koreainformation. Till höger: ett flygblad med reklam för föreningens kommande resa till Folkrepubliken. "Upplev Korea".)
Men dagens riktiga glädje var ändå min inspelning av Christer Lundgrens tal, som vars ljudkvalitet blev över förväntan. Christer är, om det har undgått någon, Svensk-Koreanska Föreningens ordförande. Jag håller naturligtvis inte med om mycket av talet, men det torde väl inte komma som någon överraskning för någon. Ladda ner/lyssna på talet genom att klicka här (tack till Noa Resare för uppladdning!).
Eftersom jag fick höra av den flygbladsutdelande damen från Svensk-Koreanska Föreningen att kvällens framträdande av kören från "norra Korea" var inställt på grund av sjukdom så skippade jag kvällens planerade fest med Röd Front. Kören bestod f ö tydligen av den nordkoreanska ambassadpersonalens barn.
Uppdatering 3/5 em: min mycket trevliga läsare Noa Resare har varit vänlig nog att ladda upp Christer Lundgrens tal i smidigt format via sin hemsida. Klicka här för att lyssna eller ladda ner!
Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, 1 maj, svensk-koreanska föreningen, Kommunistiska Partiet, RKU, demonstration
tisdag 29 april 2008
Nordkorea i Stockholm 1 maj
1 maj med Stockholms kommunister innebär alltså mycket Nordkorea i år, vilken fest! Ses vi där? Om inte kan du förhoppningsvis läsa rapport på bloggen efteråt.Stockholm
Demonstration: Samling Mynttorget kl 13.00. Tal av Staffan Beckman om Palestina, Christer Lundgren, Svensk-Koreanska Föreningen mfl.
Möte Sergels torg kl. 14.30 Tal av Anita Salvén, Kommunistiska Partiet, Tor Härnqvist, RKU, Elina Bodin, Svensk-Kubanska Föreningen, Sven Wollter
Röd Front-fest: Underhållning av bla Sofia Pekkari, John Pekkari och Örjan Ahnoff samt Slaviska kören och kör från Norra Korea. Vi håller till på Pumpans festlokal, Färgaregårdstorget 1, Södermalm. Ta buss 59 från Sergels Torg till Malmgårdsvägen, eller buss 3 till Gotlandsgatan och gå ca 500 m längs Malmgårdsvägen. Dörrarna öppnas kl 17.00 och festen avslutas kl 21.00. Varmt välkomna!
Pingat till intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Svensk-koreanska föreningen, RKU, Kommunistiska Partiet, 1 maj
måndag 14 april 2008
Bild och film från nordkoreanska ambassadens event hos ABF
Jag missade tragiskt nog det hela, någonting som jag säkert inte på länge kommer att kunna förlåta mig själv för. Om någon från svensk-koreanska föreningen läser den här bloggen: SNÄLLA, sätt upp mig på er mailinglista! koreabloggen[a]gmail.com. Jag ber er! Jag lovar er massor av reklam (kanske inte alltid så snäll sådan, dock) och att jag slaviskt kommer att besöka varenda tillställning ni arrangerar.
Hör av er!
Pingat till intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, svensk-koreanska föreningen, ABF
tisdag 25 mars 2008
Kommunistiska Partiets stöd till Nordkorea
[...]det är också ett stöd till vänskapsarbetet i Sverige – det breda vänskapsarbetet, som förenar människor med skilda politiska uppfattningar i arbetet för vänskap och goda relationer mellan Sverige och Demokratiska Folkrepubliken Korea.Att Nordkorea som kommunistiskt projekt skulle ha övergetts av världens kommunister är en myt. Läs hela det återgivna talet här.
Flera av era partimedlemmar gör stora insatser i föreningens arbete. Andra har deltagit i resor till Korea som Svensk-Koreanska Föreningen anordnat. Och er tidning Proletären bevakar både utvecklingen i Korea och vår förenings verksamhet på ett bra sätt. Också för detta tackar jag er.
I samma nummer av Proletären (bara online?) briljerar en skribent med sina strålande kunskaper i sydkoreansk inrikespolitik och skriver apropa ursäkterna för massakren i det tidiga Sydkorea:
De proamerikanska krafterna i södra Korea protesterar mot utgrävningarna. I samband med häftiga regn och medföljande jordskred under senare år har ytterligare massgravar bokstavligen kommit upp i ljuset.Man visar även sin tilltro till Nordkoreas välkända förmåga att skriva historia:
I Nordkorea har man även på senare år hittat människolämningar efter amerikanska massakrer utförda under Koreakriget.Att Sveriges kommunistiska organisationer en gång i tiden avlade fram många idag välkända journalister låter smått otroligt med tanke på vart deras nivå tycks ligga idag.
Pingat till intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Kommunistiska Partiet, RKU, Svensk-Koreanska Föreningen, Proletären
tisdag 12 februari 2008
Nordkoreas nyhetsbyrå skriver om Sverige!
Nyhetsnotisen berättar att Svensk-Koreanska Föreningen har släppt ett nytt nummer av föreningens tidning Koreainformation. Nyhetsvärdet är väl inte det högsta men det är himla roligt att se en nyhet om Sverige hos KCNA!
Är dock lite besviken över att jag inte har fått hem numret i fråga än...
Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, KCNA, nyheter, Sverige, media, Svensk-Koreanska FöreningenMagazine "Korean Information" Released in Sweden
Pyongyang, February 11 (KCNA) -- The Sweden-Korea Friendship Association released magazine "Korean Information" No. 1.
The magazine carried photos on Kim Jong Il's revolutionary activities and the October 4 declaration and news of developing inter-Korean relations, saying that the north-south summit held in Pyongyang in October 2007 marked an important occasion in ushering in a new era of independent reunification and national prosperity, guided by the idea of the June 15 joint declaration.
It dealt with the dynamic struggle of all Koreans for independent reunification, peace and prosperity and conveyed the contents of the joint editorial of the newspapers of the Workers' Party of Korea, the Korean People's Army and the youth league for this year, etc.
In an article titled "Undemocratic law to be certainly abolished" and other articles the magazine called for the abolition of the "National Security Law" of south Korea, adding that the U.S. arms buildup and military exercises staged behind the curtain of dialogue and negotiations are revealing the U.S. bellicose forces' reckless ambition to seize the DPRK by force.
It recalled that resolution "Peace, Security and Reunification of Korean Peninsula" jointly proposed by the north and the south of Korea was adopted at the plenary session of the 62nd UN General Assembly.
tisdag 20 november 2007
Hjertén om sitt engagemang för Nordkorea
Vid fem-tiden på eftermiddagen får jag äntligen tag på Mats Johansson på TT. Han vill inte ge någon kommentar. Jag läser upp utdrag ur de tidningar som tryckts då Stefan Hjertén suttit i redaktionen för Koreainformation, men fortfarande vill Mats Johansson inte säga någonting. Jag berättar att i en av de tidningar som gjorts under Stefan Hjerténs tid i redaktionen så hyllas den dåvarande diktatorn Kim Il Sung med bild på nästan varje sida, men jag får höra att han "ju inte kan ta ställning till någonting som du läser upp för mig över telefonen. Kim Il Sung kan ju vara med på bild i vanliga dagstidningar också."
Några minuter efter mitt samtal med TT:s redaktionschef får jag äntligen tag på Stefan Hjertén. Han bekräftar sitt medlemsskap och engagemang i Svensk-Koreanska Föreningen. Men idag tar han avstånd.
"Det var rena idiotin alltihopa", säger han om sin tid i Svensk-Koreanska Föreningen. "Idag skäms jag verkligen."
Han beskriver Koreafrågan som en av ett antal frågor som han och många andra FNL-aktiva tog ställning i av bara farten. Den och många andra "ingick i paketet" tillsammans med aktivismen i SKP och FNL. "Och Sydkorea var ju faktiskt inte särskilt kul det heller".
Svensk-Koreanska Föreningen kom han i kontakt med genom sin post i SKP:s internationella utskott. Den nära vännen Christer Lundgren var den "stålhårda" ledaren inom föreningen. Lundgren är fortfarande kvar, och är en flitig skribent i föreningens tidning Koreainformation.
Medlemsskapet i Koreainformations redaktion förnekar Hjertén inte heller.
"Jag tror till och med att jag översatte ett par texter för nordkoreanska ambassaden. Det var bland annat när jag var uppe hos dem som jag började förstå vilket idiotiskt system landet hade, de blev helt vansinniga om jag råkade utelämna ett enda ord ur översättningar som handlade om den Store Ledaren. Skrev jag 'bra' istället för 'den fantastiska och briljanta' så kunde de bli alldeles till sig..."
Stefan Hjertén var alltså engagerad i ett antal olika rörelser; förutom Svensk-Koreanska Föreningen så handlade det även om organisationer till stöd för t ex Kina, Nordvietnam och Palestina. Han beskriver Nordkorea som "det mest uppenbart odemokratiska" av de saker som han engagerade sig för.
Han säger också att det kanske är svårt att så här i efterhand förstå hur man kunde ge sitt stöd till en stat som Nordkorea, men att "om man såg hur USAs krig gick till så tyckte man att man var så kraftigt emot allt det". Följden blev enligt Hjertén att man tog ställning för en del saker som man kanske egentligen inte visste så mycket om. Han ger ett exempel. "Vi har stött en massa olika motståndsrörelser mot Hitler, men vi kanske inte vet hur demokratiska alla de var".
När jag frågar hur aktivismen i Svensk-Koreanska Föreningen har påverkat hans arbete som journalist är han tydlig. "Inte alls". Han säger också att han aldrig har rapporterat om Nordkorea. "Möjligen skrev jag en elak artikel när han fyllde åttio någonting, den där Kim Il Sung. Den tyckte nog inte regimen om."
Men engagemanget på den tiden lämnade honom inte utan avtryck. "'För många av oss har nog bakgrunden i SKP och FNL varit en slags bas för synen på världen."
Han återkommer ett antal gånger till hur allting verkade vara ett slags paket som man antingen köpte eller inte köpte. Mot USA eller med USA. Alla konflikter hängde ihop. "Ungefär som Bush pratar idag, allt hänger ihop i kampen mot terrorn." Idag tycker Hjertén att det var en förenklad bild av verkligheten. "Alla konflikter har olika utgångspunkter".
Det var 1979 som han gjorde sin sista period i Svensk-Koreanska föreningens styrelse. Ungefär ett år senare fick han anställning hos TT. När jag frågar om han tappade alla tidigare åsikter så fort han fick jobb som journalist svarar han att han nog egentligen aldrig hade haft dem. Stödet för Nordkorea var inget stöd utan bara ett ställningstagande mot USA. "Som sagt, om du ska skriva någonting om det här, skriv att det var rena idiotin alltihopa."
Pingat hos intressant.se. Andra bloggar om: Nordkorea, TT, Stefan Hjertén, Svensk-Koreanska Föreningen, medlöpare
Hjerténs engagemang för Nordkorea väcker frågor
Stefan Hjertén har alltså arbetat som utrikesreporter för TT. Hans rapporter från omvärlden har nått oerhört många människor, genom de många tidningar och andra medier som prenumererar på TT:s nyhetstelegram.
Att han inte bara har varit medlem i utan också suttit i styrelsen för Svensk-Koreanska Föreningen samt i redaktionen för deras medlemstidning väcker en hel del frågor om hans journalistiska arbete.
Har hans rapporter färgats av sina tidigare sympatier med en auktoritär diktaturregim? Om han har rapporterat från Asien, har han då struntat i att berätta om nyheter som har kunnat framställa den nordkoreanska regimen i dålig dager? Hur har hans sätt att berätta om nyheter färgats av det faktum att han tidigare har suttit i redaktionen för den totalt ensidiga skriften Koreainformation?
Vad fick honom att en gång i tiden ta ställning för Nordkorea? Har han kvar de värderingar som fick honom att lösa medlemskapet en gång i tiden? Är han rentav fortfarande medlem i föreningen?
Det vore mycket spännande med lite klarhet i dessa frågor, särskilt då Hjertén av många beskyllts för propagandamässig rapportering.
Se även den första bloggposten om Hjertén samt utdrag ur de nummer av Koreainformation som tryckts då han antingen var medlem i dess redaktion eller i styrelsen för Svensk-Koreanska Föreningen.
Pingat hos intressant.se. Andra bloggar om: Nordkorea, TT, Stefan Hjertén, medlöpare, partiskhet, media
Hjerténs journalistiska verk i Svensk-Koreanska Föreningen
Koreainformation Nr 1 1979,
tidningens första artikel inleds med ett citat av dåvarande diktatorn Kim Il Sung. Det berättas även om ett "solidaritetsmöte" som föreningen har anordnat tillsammans med Nordkoreas ambassadör. Stefan Hjertén sitter i styrelsen och redaktionen.
Koreainformation Nr 2 1979,
framsidan pryds av en bild av diktatorn Kim Il Sung samt rubriken"Presidenten och folket". Tidningens första artikel handlar om firandet av nämnda diktators födelsedag, och högra hörnet pryds av en bild av Kim Il Sung tillsammans med frenetiskt leende damer.
Stefan Hjertén sitter i styrelsen och redaktionen.
Koreainformation Nr 3 1979,
temanummer om Koreakriget, en artikel har rubriken "USA och Sydkorea började kriget". En sida berättar om "Solidaritetsarbetet i Sverige"; föreningen har firat Kim Il Sungs födelsedag. En bild visar en man som håller tal under ett porträtt av diktatorn.
Stefan Hjertén sitter i styrelsen och redaktionen.
Koreainformation Nr 4 1979,
en av numrets första artiklar har rubriken "30 år av kamp för oberoende och socialism". Diktatorn Kim Il Sung på en bild i mitten. En annan artikel pryds av rubriken "Barnens rättigheter respekteras i norra Korea".
Stefan Hjertén sitter i tidningens redaktion.
Tidningarna finns som sagt i Stockholms Stadsbiblioteks tidningsarkiv. Se första bloggposten om Hjertén och Svensk-Koreanska Föreningen här.
Pingat hos intressant.se. Andra bloggar om: Nordkorea, TT, Stefan Hjertén, Svensk-koreanska Föreningen, media
måndag 19 november 2007
Kopierad sida ur Koreainformation, Stefan Hjertén listad som styrelseledamot
Känd TT-reporter Nordkoreavän?
Jag tycker att det mesta i tidningen är roligt att läsa, men särskilt kul är det att se vilka personer som hade med föreningen att göra under den gamla goda tiden.
Christer Lundgren är en riktig veteran som fortfarande är aktiv, och bland annat sammanställer medlemstidningen idag. Ordföranden 1979 hette Gustav Lorentzon och var även riksdagsman för kommunisterna. 1980 var faktiskt en centerpartist ordförande, Nils-Eric Gustafsson.
En viss Torbjörn Tännsjö ska ha föreläst på ett nordiskt seminarium om Juche-idéen.
Men det mest intressanta är vilka idag kända namn som var knutna till föreningen. 1979 satt en viss Stefan Hjertén som styrelseledamot och i redaktionen för medlemstidningen. Hjertén arbetar numera som TT:s mellanösternkorrespondent och hans rapportering är ofta föremål för het debatt.
Vad Stefan Hjertén tycker om Nordkorea idag vore väldigt intressant att veta.
UPPDATERING: Jag fick ett mail av en vän som påstår att Stefan Hjertén numera är pensionerad. Någon som vet hur det ligger till?
UPPDATERING 2: Vill tilläga att Stefan Hjertén även satt i redaktionen för medlemstidningen Koreainformation åtminstone vid utgivningen av tidningens tredje nummer 1979.
UPPDATERING 3: Jag fick tag i både TT:s chefredaktör och Stefan Hjertén. Läs mer här.
Pingat hos intressant.se. Andra bloggar om: Nordkorea, TT, Svensk-Koreanska Föreningen, Stefan Hjertén, medlöpare
måndag 24 september 2007
Proggare för Nordkorea
Affischen producerades för många år sedan, och de flesta av proggarna som var engagerade för Nordkorea skrattar säkert lite åt det idag. Men några vägrade att sluta när de var på topp...
Igår intervjuades en av personerna bakom affischprojektet i något P1-program. Han berömde proggrörelsen och deras syskon för den känsla av solidaritet och kamratskap med de utsatta i världen som han upplevde under sin tid som aktivist.
Intressant.se. Andra bloggar om: Nordkorea, progg, vänster, socialism, 70-talet, solidaritet, svensk vänster
måndag 3 september 2007
Nordkoreanska ambassaden goes Ted Gärestad
I Almedalen i Visby 2005 frågade jag en aktiv medlem i Revolutionär Kommunistisk Ungdom om han och resten av organisationen stod bakom andemeningen i de här (ett, två, tre och fyra) artiklarna. Han svarade lite svävande att de egentligen var skrivna som självironiska skämt.
Därför får jag anta att följande är ett utslag av synnerligen elak lyteskomik. Från det senaste numret av Koreainformation:
Sångsuccé med Sim Il GwangIntressant. Andra bloggar om: Nordkorea, medlöpare, Svensk-Koreanska Föreningen, Revolutionär kommunistisk ungdom
Ambassadtjänstemannen Sim Il Gwang gjorde succé som sångare på Kommunistiska Partiets och RKU:s sommarläger. Han arbetar på DFRK:s ambassad sedan ett och ett halvt år. Han talar bra engelska och lär sig nu svenska. Därför inbjöds han av Kommunistiska partiet att delta i partiets sommarläger i Tiveden. Under en vecka fick han dagligen träna svenska, vilket han utnyttjade maximalt. Då han deltog i "öppen scen" blev han en mycket god ambassadör för sitt land. Han sjöng två sånger med hjälp av Margareta van Gilpen på gitarr. Med Ted Gärestads "Jag vill ha en egen måne" gjorde han stor succé genom sitt tuffa utspel. Dessutom deltog han i fotboll och andra aktiviteter.
söndag 2 september 2007
Att gå med paraply i Stockholm när det regnar i Pyongyang - del tre
Mycket mer ur det senaste numret av Koreainformation förtjänar att kommenteras. Men för att inte tråka ut er med långa utläggningar och historiska tillbakablickar avslutar jag med att citera vad som skulle kunna ses som ett underbart exempel på självironi.
Samma person som intervjuade Esko Koskinen – Torbjörn Björkman – har ”recenserat” Caroline Salzingers bok ”Hälsningar från ondskans axelmakter”. Boken handlar om Salzingers upplevelser under resor till Nordkorea, Iran, Irak, Syrien, Libyen och Kuba. Det behöver kanske inte ens påpekas att det i tidningen görs ett tappert försök att såga Salzingers bok. Men jag vet inte hur pass bitande följande argument egentligen är.
”Hennes bok publicerades strax innan jag med en studiegrupp på tjugofyra svenskar besökte Demokratiska Folkrepubliken Korea, DFRK. Vi märkte omedelbart att hon ljuger grovt. Hon påstår att hon bara fick bo på ”ett av de två hotell som får ta emot utlänningar i Pyongyang”. Vi tjugofyra bodde på ett annat hotell än där hon bodde, och gick på kvällarna ofta till Koryo Hotell, ytterligare ett annat hotell med utlänningar. Det finns således fler än två hotell för utlänningar”.
Där fick de henne verkligen. Efter ”grov lögn” om antalet hotell i Pyongyang är det såklart enkelt att konstatera att resten av boken inte är ett dugg läsvärd. Eller?
Men nu till den antagligen omedvetet självironiska avslutningen av recensionen. Efter att ha kommenterat Salzingers uppfattning av Pyongyang som en ”kusligt folktom” stad radas ett antal ursäkter för frånvaron av bilar upp – och det hela avslutas med två i sammanhanget helt fantastiskt roliga meningar.
”Att gå är en mänsklig nödvändighet. Nordkorea är ett överlevnadsexempel för världens alla bilburna och överfeta”.
Jag kan knappt bärga mig inför nästa nummer av tidningen.
Intressant? Andra bloggar om: Nordkorea, medlöpare, Svensk-Koreanska Föreningen, Caroline Salzinger
Att gå med paraply i Stockholm när det regnar i Pyongyang - del två
”Livsmedelsförsörjningen hade tryggats” är i sig en ganska uppseendeväckande rubrik, när det handlar om Nordkorea. Och artikeln ter sig än mer anmärkningsvärd när skribenten Torbjörn Björkman säger sig ha suttit ner någon som ”[…]arbetade med att övervaka distributionen av WFP:s hjälp (i Nordkorea på nittiotalet, min anm.)”.
Naturligtvis bör man inte lita på att en skribent för Svensk-Koreanska föreningens tidning återger en intervju helt korrekt. Men även om bara huvuddragen stämmer så är vissa av svaren väldigt anmärkningsvärda då de sägs komma från en tidigare anställd hos World Food Program i Nordkorea.
Han konstaterade att hjälpen distribuerades och lagrades på ett bra sätt. Koreanerna var mycket samarbetsvilliga och projektet var rimligt öppet, transparent. WFP fick besöka nästan alla delar av landet. Han påpekade att ’åtminstone i detta land gick hjälpen fram till dem som skulle ha den’.
Ett sådant svar kommer antingen från någon som under hela sin vistelse i Nordkorea stoppade huvudet under sanden och valde att inte se vad som skedde, eller från någon som ljuger rakt av. Att döma av vad jag efter lite letande med Googles hjälp har fått reda på så är det senare svaret det mest troliga. Men först, lite fakta:
Myndigheterna i Nordkorea gjorde vad de kunde för att mörka det akuta allvaret från de hjälporganisationer som fanns på plats i landet. I början av WFP:s närvaro i Nordkorea, efter 1995 års översvämningar, förnekade FN-organets representanter i landet att någon utbredd svält existerade. Kanske är det inte så konstigt att de drog sådana slutsatser. De bodde trots allt i Pyongyang, och följdes nästan dygnet runt av sina ”guider” – övervakare utsända av myndigheterna.
En sådan naivitet vittnar om total okunskap om Nordkorea, men förhoppningsvis har världens hjälporganisationer lärt sig någonting av vad de senare skulle upptäcka i landet. En medarbetare hos WFP i Pyongyang, Tun Myat, klargjorde att biståndet helt sonika skulle upphöra om inte myndigheterna tillät hjälparbetare att resa fritt inom landet. Myndigheterna blev därmed tvungna att låta WFP-representanter resa även till norra Hamgyong och Yanggang. När man då insåg hur allvarligt läget var på landsbygden utvecklades WFP:s insats i Nordkorea till en av de mest omfattande hjälpinsatserna någonsin i världen. Miljoner människor – till och med fler då än idag – var beroende av den utländska hjälpen för sin överlevnad.
Att hjälpinsatserna i Nordkorea ”gick fram till dem som skulle ha den” är en grov missuppfattning av verkligheten, även om det verkar ha varit den linje som WFP länge arbetade efter i insatsen under nittiotalet.
Den dåvarande ordföranden för Läkare Utan Gränser, Fiona Terry, berättade för The Guardian 2001 att ”genom att kanalisera biståndet genom den regim som är ansvarig för lidandet, så har WFP kommit att bli en del av förtryckarsystemet.” Att regimen delade ut det matbistånd den fick till människor beroende på deras positioner i samhället är något som få ifrågasätter. Det finns otaliga exempel t ex på hur mat som skulle skickas till barnhem helt plötsligt har ”försvunnit”. Samtidigt blir de flesta besökarna på någon av Nordkoreas 350 svarta marknader inte ens förvånade över att rissäckar med amerikanska, japanska och sydkoreanska stämplar säljs öppet till överpriser.
1998 avbröt Läkare Utan Gränser sina insatser i Nordkorea just på grund av att deras bistånd delades ut av regimen till medborgarna beroende på deras positioner i samhället. Att vara partimedlem eller inte kunde innebära skillnaden mellan svältdöd eller knapp överlevnad.
Men det finns en solklar anledning till varför Esko Koskinen, mannen som blir intervjuad i Koreainformation, svarar som han gör. Vad artikelförfattaren av naturliga skäl inte nämner är att Esko Koskinen, förutom att påstått ha arbetat för WFP, även är eller har varit ordförande för den finska motsvarigheten till Svensk-Koreanska Föreningen, något som trots mina icke-kunskaper i finska ter sig rätt så tydligt efter lite efterforskningar. Här kan man läsa om hans deltagande i ett seminarium som Nordkoreasympatisörer från hela Europa deltog i i Köpenhamn 2002. Här berättar KCNA om hur
Esko Koskinen, head of the visiting delegation of the Finland-Korea Association, in an interview with KCNA here on Feb. 11 said that ‘the world's peaceloving people are now enraged at U.S. President Bush's groundless slander made on the DPRK in his "state of the union address.’
Om någon läsare förstår finska – hör gärna av dig till koreabloggen(a)gmail.com. Det här förtjänar att grävas lite mer i, men språket sätter stopp.
Det mest förundrande i det hela är egentligen inte att en medlem i Svensk-Koreanska Föreningen ljuger och undahåller fakta i en artikel i föreningens medlemstidning. Nej, vad jag undrar är om det stämmer att en öppen Nordkoreasympatisör har arbetat för World Food Program i Nordkorea. Det borde definitivt vara en anledning för WPF att se över sin rekryteringsprocess. En vän av den regim som har orsakat de problem som WFP arbetar för att lösa kanske inte var helt lämplig.
För mer läsning om svältkatastrofen i Nordkorea under nittiotalet rekommenderar jag varmt Bertil Lintners bok ”Great Leader, Dear Leader” eller rapporten ”Hunger and Human Rights: The Politics of Famine in North Korea” av Stephan Haggard och Marcus Noland.
Intressant. Andra bloggar om: Nordkorea, medlöpare, Svensk-Koreanska Föreningen
RÄTTELSE 3/9: Jag upptäckte nu att jag hade stavat 'Famine' fel. Ingenting stort eller viktigt, bara lite pinsamt.
Att gå med paraply i Stockholm när det regnar i Pyongyang - del ett
I förrgår var en rolig dag för mig. Förutom trevligt fikande med vänner så fick jag hem ett nummer av Svensk-Koreanska Föreningens tidning ”Koreainformation”.
Svensk-Koreanska Föreningen såg förmodligen sina glansdagar på 70-talet, av många anledningar. Det gick bra för Nordkorea på den tiden, de flesta i landet hade ett arbete och mat på bordet, och att göra sig känd som en av de hårdare förtryckarna i världen var svårare då med tanke på den hårda konkurrensen från resten av det socialistiska blocket. På 70-talet var föreningen faktiskt så produktiv att de gav ut en biografi av Kim Il Sung – översatt till svenska. Den litterära kvaliteten är diskutabel, men att företa sig en översättning av boken är minst sagt ambitiöst. Ett ex finns att låna på Stockholms Stadsbibliotek.
Idag verkar föreningens aktiviteter begränsa sig till ett torgmöte då och då, ett par årliga delegationsresor till Faderlandet samt månatlig utgivning av just den tidning som jag fick hem igår.
Till skillnad från tidigare nummer som har dominerats av direktöversatta nordkoreanska propagandatexter så innehåller det här numret flera egenskrivna artiklar. De flesta innehåller de vanliga harangerna om Nordkoreas rätt till kärnvapen och protester mot militärövningar i Sydkorea – men en sida får mig att haja till.
Intressant. Andra bloggar om: Nordkorea, medlöpare, Svensk-Koreanska Föreningen