Aftonbladsk källvärdering och Nordkoreas nya nudlar

Nyheten om Nordkoreas nudlar är väl lite intressant, och visst är det varken ovanligt eller fel att journalister läser andra nyhetsmedier och "inspireras." Men Aftonbladetjournalisten bör nog se till att i fortsättningen åtminstone googla källor hon inte känner till då hon citerar artiklar från andra medier. I artikeln råkar nämligen Chongryons tidning Choson Shinbo (People's Korea) bli "japanska medier":

Enligt japanska medier innehåller de nya nudlarna dubbelt så mycket protein och fem gånger så mycket fett som vanliga nudlar gör.

BBC:

The noodles were made from corn and soybeans, the Choson Shinbo said.[...]

They left people feeling fuller longer and represented a technological breakthrough, the newspaper said.

Till saken hör att Choson Shinbo förmodligen skulle skriva att jorden var platt om Pyongyang sade åt dem att göra det. De är nämligen propagandaorgan åt Chongryon, en koreansk organisation i Japan som fungerar dels som diplomatisk representation och dels som propagandamegafon åt staten Nordkorea.

Det tar knappt en sekund att googla "Choson Shinbo." Även om man som journalist citerar en artikel från BBC rakt av kan det kanske vara värt att dubbelkolla var de i sin tur har fått sin nyhet ifrån. Men det vore väl för jobbigt.

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, mat, Aftonbladet

Nordkorean till Sverige

Ibland är det tur att man tillhör det fåtal som faktiskt läser vad KCNA skriver. Någon nordkoreansk halv-höjdare verkar vara på väg hit:

Pyongyang, August 21 (KCNA) -- A DPRK friendship delegation led by Hong Son Ok, vice-chairwoman of the Korean Committee for Cultural Relations with Foreign Countries who is also vice-chairwoman of the Korean Committee for Solidarity with the World People, left here today by air to visit Finland, Sweden and Denmark.

Kul! Henne vill man ju gärna träffa. Någon som vet hur, när och var?

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea.

Gudmundson har fel om Pyongyang!

I dagens SvD skriver Per Gudmundson om den s k "Skuggutredningen" (som enligt dem själva ska fungera som ett komplement till regeringens kulturutredning) och tar upp Pyongyang som ett exempel på en reklamlös stad.

Det skulle inte gå att köpa en annonsplats för någonting", skriver Skuggutredningen på sin webbplats, och frågar: "Undrar hur en sådan stad skulle se ut?"

Svaret på frågan är: ungefär som Pyongyang i Nordkorea.

Men han har fel. Visst finns det reklam i Pyongyang! Sedan 2000-talets början har en inhemskt tillverkad bilmodell annonserats i Nordkoreas huvudstad. Det ska finnas två olika varianter av annonsen. Bilden i inläggets topp är den jag har lyckats hitta. Rykten har även förekommit om att Samsung och Coca-Cola (!!) ska börja annonsera i Pyongyang.

Tyvärr får nog Skuggutredningen hitta en annan stad att snegla på som ideal.

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Per Gudmundson, Svenska Dagbladet, Skuggutredningen, Reklam, bilreklam, Pyongyang

Nordkoreas "attack" mot Sverige - inget nytt

Hur kan detta ens bli en nyhet? Förvisso har jag inte läst själva uttalandet, men det har troligen inte TT heller.

För att förklara det enkelt: NNSC ("Neutrala staters övervakningskomission vid Panmunjom, alltså Sverige och Schweiz) är underställt FN. Nordkorea ligger officiellt i krig med FN sedan 1951. Militär FN-närvaro på Koreahalvön (vilket NNSC formellt sett innebär) betraktas som fientlig av Nordkorea.*

Troligen - och jag vill verkligen understryka att jag inte har läst det nordkoreanska uttalandet - rör det sig om den årliga protesten mot den amerikansk-sydkoreanska militärövningen "Team Spirit" (som bytte namn 2007 och återigen inför 2008), en övning som hölls för första gången 1973.** Nordkorea har sedan den första övningen betraktat dess genomförande som en agression. NNSC ska tydligen övervaka övningen, vilket torde ligga i Nordkoreas intresse. Men avskyn för militärövningen är tydligen så stor att alla som på något vis befattar sig med den ska skrivas ner.

Paul Beijer har rätt:

Nordkoreas position i denna fråga är inte ny. Deras inställning till stilleståndsavtalet och NNSC är känd."

Flera medier om den livsfarliga och plötsliga attacken (notera att bara svensk media bryr sig om att skriva om den här påstått radikala händelsen): SvD, DN, DI och Sydsvenskan.

*Sverige bidrog även med ett antal fältsjukhus under FN-flagg under Koreakriget. Även vi ligger alltså formellt sett i krig med Nordkorea. Missilerna verkar dock inte ha börjat falla över Muskö än.

**"Team Spirit" har dock gjort uppehåll i perioder, på senare år ofta som en morot för nordkoreansk kärnvapenavveckling.

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Sverige, Sydkorea, USA, militär, hot, diplomati

Nordkoreas nyhetsbyrå om sydkoreansk förfalskning

Kommer någon ihåg BBC-dokumentären "Nordkorea - Skrämselns Politik" som SVT:s Dokument Utifrån sände för ungefär tre år sedan? Jag gör det. Den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA gör det.

Dokumentären var bland de första med att framföra påståendet om nordkoreanska tester av biologiska vapen på politiska fångar i landets koncentrationsläger. En avhoppad nordkoreansk soldat boendes i Sydkorea intervjuades, och visade upp dokument som skulle bevisa att nordkoreansk säkerhetstjänst beordat honom att under sin tid som lägervakt transportera fångar till ett av experimenten.

Problemet var bara att "Transportordern" var tryckt på papper som inte finns i Nordkorea, och med vissa ordval som inte vanligtvis förekommer i nordkoreansk byråkratilingo. Detta påpekades av inga mindre än Yonhap, Sydkoreas största nyhetsbyrå. De jämförde dokumentet med ett flertal andra nordkoreanska myndighetsdokument, och kom fram till att "Transportordern" troligen var en förfalskning. Mer om detta kan man läsa i kapitlet "The Camps and the Refugees" i Bertil Lintners "Great Leader, Dear Leader" (Silkworm Books 2004, Thailand: Chiang Mai).

Precis som Bertil Lintner påpekar i boken utgör motbevisade påhitt som det i dokumentären ett stort problem om de upptäcks. De ger den nordkoreanska regimens utländska sympatisörer vatten på sin kvarn. Ett av deras främsta argument brukar gå ut på att förtrycket och svälten i Nordkorea egentligen överdrivs i "Väst" av nordkoreanska avhoppare som antingen är ute efter pengar eller sina 15 minuter i strålkastarljuset. Någonting som naturligtvis, i de flesta fall, inte stämmer. Men i det här fallet tycks det stämma. Det innebär på intet vis att det är säkert att kemiska eller biologiska vapen aldrig testas på landets politiska fångar. Det innebär bara att det inte är bevisat.*

Idag skriver KCNA om amerikanska uttalanden om mänskliga rättigheter i Nordkorea. Det handlar om "the North Korean Human Rights Act", en lag som förpliktigar USA att spendera en viss summa pengar varje år på att främja mänskliga rättigheter i Nordkorea. För att visa på lagens orimlighet påstår KCNA att falsariet kring "Transportordern" tas upp i lagförslaget.**

But no sooner had the talks come to an end than the U.S. enacted and put into force the "North Korean Human Rights Act". It went the lengths of peddling the story of the "test of poisonous gas on human bodies" based on "testimonies made by defectors from the north", thus branding the DPRK as a "human rights abuser".

Därmed använder de påståendet om vapentester på levande människor precis på det sätt som många befarat att det ska användas. De som kämpar för mänskliga rättigheter i Nordkorea kan i alla fall vara glada över få troligen bryr sig om vad KCNA skriver.


* Jag säger dock ingenting om huruvida det är troligt eller ej. Jag vet inte.
** Jag har dock inte läst hela "NK Human Rights Act", så jag kan inte garantera att KCNA inte hittar på. Det vore ju inte direkt första gången.

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Sydkorea, USA, KCNA, media, mänskliga rättigheter, vapen, lögner, förfalskning

Tidigare jeanstillverkning i Nordkorea

Apropå NoKo Jeans; efter lite googlande lyckades jag hitta den här artikeln hos DailyNk, som avslöjar att åtminstone ett utländskt företag tidigare har försökt sig på jeanstillverkning i Nordkorea. Det är dock oklart om det faktiskt blev av eller inte.

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, NoKo Jeans, NoKo, jeans, fabrik, kläder

Dokdobråket

Ingen regelbunden läsare av sydkoreansk media kan ha missat den senaste tidens bråk om Dokdo (독도), en pytteliten ögrupp* som ligger Östra Havet (Sea of Japan), och som är föremål för en nyligen återuppblossad dispyt mellan Sydkorea (under påhejande från Nordkorea(!)) och Japan. Dokdoöarna är inte särskilt mycket större än Gotska Sandön, och säkert inte mer användbara heller. Vad jag vet bor en person permanent på Gotska Sandön. Två personer bor på Dokdo, varav en är någon form av vaktmästare. Den andra arbetar för Sydkoreas kustbevakning.

Varför då denna enorma upprördhet? Yonhap:

"Dokdo is obviously part of South Korean territory historically and by international law. I'm determined to exert my presidential responsibility to secure our territorial control of Dokdo," Lee said while meeting with key members and advisors of the newly-created Dokdo Research Institute at the presidential office Cheong Wa Dae.

Vad det handlar om är i korthet vad som av Korea upplevs som nya japanska anspråk på Dokdo, däribland en nyligen antagen kursplan för japanska skolor där tidigare japanska anspråk på Dokdo benämns som rättfärdiga. Tänk er Fredrik Reinfeldt försvara Sveriges territoriella krav på Gotska Sandön från oförskämd finsk agression på samma sätt. Det är en lite udda bild, minst sagt.

Men Sverige har aldrig varit en finsk koloni. Svenska skolbarn har aldrig tvingats byta undervisningsspråk till finska från en dag till en annan, och svenskar har aldrig forserat döpts om till finska namn. En finsk kolonialmakt har aldrig försökt radera ut Sveriges kulturarv och historia, och göra den finsk. Det är skillnaden.

Den starka nationalism som finns utbredd i Korea har många historiska anledningar varav den japanska kolonialtiden utgör en av de senaste. Att vad som upplevs som återväckta koloniala drag i Japans historieskrivning rör upp känslor i Korea är nog inte särskilt konstigt, trots allt. Även fast det handlar om två till synes värdelösa stenar.

* Det engelskspråkiga namnet Liancourt Rocks är egentligen mer rättvist eftersom det de facto handlar om ett par "rocks."

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Sydkorea, Japan, diplomati, Dokdo, Tok Islets

Ökade spänningar i Korea?

Den senaste månadens s k "ökade spänningar" i Korea förtjänar egentligen en lång och utredande bloggpost, någonting som jag tyvärr inte har tid med just nu. Min åsikt är i korta drag att det mesta handlar om diplomatiskt muller, snarare än någonting som kommer att betraktas som något annat än en historisk parantes uder 2000-talets interkoreanska relationer.

Låt oss börja med att konstatera några saker:

• Relationerna mellan Syd och Nordkorea har alltsedan 1948 kunnat ta väldigt drastiska vändningar från en dag till en annan. Detta är en helt naturlig konsekvens att av Sydkorea har ett, låt oss säga mer dynamiskt politiskt system än sin nordliga granne.
• De diplomatiska relationerna mellan Syd och Nordkorea ligger trots de kontinuerliga agressiva utfallen från Nordkorea i praktiken på en historisk toppnivå. Syd och Nordkorea handlar med varandra i en utsträckning som hade varit helt otänkbar till och med under Kim Dae-Jungs första solskenspolitiska mandatperiod.
  
• Vad Nordkoreas ledare säger är en sak, vad de gör är en helt annan.

Vad är det egentligen Nordkorea HAR gjort? Skickat ut fyra stycken sydkoreanska tjänstemän från industrizonen i Kaesong - inga företagsrepresentanter eller anställda. Alltså inga vars närvaro egentligen gör någon stor skillnad. Skrivit agressiva statements i det engelskspråkiga propagandaorganet KCNA - well, det är ju inte direkt första gången. Vägrat att låta en sydkoreansk kommission utreda dödsskjutningen i Kumgang - som om någon räknade med att Nordkorea skulle låta sydkoreanska tjänstemän undersöka vad man påstår är ett hemligt militärområde.

Jag menar att Nordkorea aldrig skulle göra någonting så drastiskt att det skulle kunna innebära ekonomiska förluster. Man kan dra upp kilometervis med fakta för att belägga detta, men det främsta argumentet torde vara det faktum att den interkoreanska handeln i år har slagit sitt historiska rekord.

Det diplomatiska spelet är en sak. Pengar är en annan.

Pingat till intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, Sydkorea, handel, ekonomi, diplomati

Svenska jeans i Nordkorea

Nu var det länge sedan NoKo Jeans först blev omskrivna i media, men jag tycker ändå att de är värda att uppmärksamma än en gång. Idéen är himla spännande. Jag kommer garanterat att köpa ett par jeans, om produktionen någonsin kommer igång d vs. Jag kan tänka mig att många krav återstår att ställas från Nordkoreas sida. Eller kanske blir processen smidig, det är ju trots allt utländsk produktion som betraktas som landets ekonomiska framtid.

Besserwissern i mig måste dock påpeka att jeans troligen redan har tillverkats i Nordkorea, dock troligen inte designats, vilket isåfall skulle vara det nya i detta. Jag har i dagsläget inga belägg för detta, men jag har svårt att tänka mig att inga av de fabriker som tuffar på i Kaesong tillverkar jeans.

Däremot att konsumtionsvaror för export aldrig ska ha tillverkats i Nordkorea, som en av NoKo-killarna säger i den här intervjun, stämmer helt enkelt inte. Nordkorea har både exporterat bilar och olika typer av ginsengprodukter, för att bara nämna ett fåtal saker som tillverkats i Nordkorea. Hade Noko-grabbarna varit ute tidigare hade de kunnat shoppa - just det, nordkoreanska konsumtionsvaror - via den nu nedlagda (?) sajten DPRKeconomy.com.

Enligt No-Ko-bloggen är läget kring jeanstillverkningen fortfarande oklart. Vi får helt enkelt hålla tummarna. Det kan behövas.

Pingat hos intressant.se. Läs även andra bloggares åsikter om Nordkorea, jeans, NoKo jeans,