måndag 9 juli 2007

Berättelse från ett annat liv

I en intervju i Herald Tribune berättar Shin Dong Hyuk om vad han kände när han som 14-åring tvingades se sin mamma avrättas genom hängning. Han var arg. På henne.

Min pappa snyftade, men jag grät inte. Jag kände ingen kärlek till henne. Än idag hatar jag henne för vad jag blev utsatt för på grund av henne.
Intervjuerna med Dong Hyuk är intressanta av två anledningar, förutom det uppenbart spännande och upprörande i att läsa om livet i ett nordkoreanskt koncentrationsläger.

1. Shin Dong Hyuk är så vitt jag vet den första någonsin att lyckas fly till Sydkorea från ett läger av typen "total control zone"; läger som fångarna inte är menade att komma ut levande ifrån. I de läger som kallas för "revolutionizing zones" är syftet att rehabilitera fångarna från reaktionära brottslingar till brinnande revolutionärer; i dessa läger ges fångarna många timmar ideologisk skolning samt utbildning i de båda ledarnas liv och verksamhet. En vistelse i en "total control zone" är det inte meningen att man ska överleva. Där lär man sig att bryta kol i gruvor eller hugga ved, inte att bli en äkta revolutionär socialistisk medborgare avsedd att få leva i arbetarparadiset.

2. Den unika inblicken i lägerlivet bidrar till att förklara en väldigt viktig faktor för upprätthållandet av det nordkoreanska kontrollsamhället: rädslan. I Nordkorea är de här lägrena officiellt hemliga, men samtidigt finns det troligtvis en ganska stor ryktesspridning kring dem. De flesta anar nog vad som väntar någon som stämplas som politisk brottsling*. Man vet vad som kan hända om man gör fel.

Jag väntar med spänning på Shin Dong Hyuks självbiografi. Jag skulle gissa att en sådan är skriven senast inom ett par år.

*Begreppet 'politisk brottsling' har en helt annan betydelse i Nordkorea än i de mer konventionella diktaturerna. En 'politisk brottsling' i Nordkorea kan vara någon som till exempel har tittat på ett insmugglat videoband med inspelade sydkoreanska tv-program, någon som råkar yttra sin frustration över matbristen offentligt eller faktiskt någon som råkar nynna på en sydkoreansk sång som man i hemlighet har lyssnat på på en modifierad radio. För mer läsning i ämnet, se t ex U.S. Committee For Human Rights in North Korea's rapport "The hidden Gulag: Exposing North Korea's Prison Camps".

1 kommentar:

Ola sa...

Hurra!

Äntligen en svensk kvalitétsblogg om morgonlugnets land! Kraftfulla applåder skall du ha för detta utmärkta initiativ!