Nordkorearapporteringen är helt okej

Avslöjandet om Stefan Hjerténs bakgrund i Svensk-Koreanska Föreningen skulle kunna användas som belägg av de som hävdar att svensk media är vänstervriden. Det har jag inte mycket att säga om; det finns det andra som gör så mycket bättre. Men jag vill ändå påpeka att svensk media överlag rapporterar bra, om än lite för sällan, om Nordkorea.

Visst finns det kvalitetsmässiga lågvattenmärken, som när DN tar ett påstått karaokeförbud och använder som underlag för att lite subtilt raljera över Kim Jong Ils megalomani, när frågan i själva verket handlar om någonting väldigt intressant; nämligen det faktum att den nordkoreanska staten känner sig alltmer hotad av de sydkoreanska kulturinfluenserna som letar sig in i landet. Om det skrev DN ingenting.

Men de längre artiklarna om Nordkorea i svensk dagspress brukar generellt hålla en ganska hög klass. Här finns ett dagsfärskt exempel som kommer just från TT-AFP. Och man får inte att glömma att SvD faktiskt regelbundet köper in artiklar av en av de mest välrenommerade journalisterna i världen när det gäller Nordkorea; Bertil Lintner. Det är lite julafton varje gång man öppnar tidningen och ser hans signatur under en artikel. Han har också skrivit den i särklass bästa bok jag har läst om Nordkorea, Great Leader, Dear Leader. Researchen, noggranheten och det nyanserade skrivandet borde kunna röra vilken journalist som helst till tårar.

Jag tror på Hjertén när han säger att hans bakgrund i Svensk-Koreanska Föreningen inte har påverkat hans arbete som journalist. Därmed inte sagt att andra delar av hans politiska engagemang inte kan ha påverkat honom i hans arbete...

Pingat hos intressant.se. Andra bloggar om: Nordkorea, media, TT, Stefan Hjertén, DN